Vad får du i din cocktail?

Det finns idag cirka 130 000 kemikalier ute på marknaden. Vi får i oss dem via luft, vatten och kontakt med vår hud. Kombinerat med de rester av bekämpningsmedel vi sväljer i maten blir det en kraftfull cocktail. På senare år har vi mer och mer börjat inse att flera av dessa kemikalier är mycket farliga för oss. Som de mjukgörande ftalaterna, som är hormonstörande. Många av kemikalierna är dessutom bioackumulerande, de lagras i våra kroppar och förs över till våra barn.

Hur skyddar man sig då som privatperson? Producenter känner möjligen till giftighet och gränsvärden per kemikalie. Men de vet inte vad som händer när gifterna blandas med varandra i vår hud och i vår lever, som till exempel olika bekämpningsmedelsrester i frukt och grönt. Årligen fastnar en stor mängd i stickprovskontroller vid gränsen, men när partiet är kontrollerat är varorna i regel redan sålda och uppätna. Det allra enklaste sättet att skydda sig är givetvis att köpa ekologiska livsmedel. När inga gifter har används, kan det inte heller finnas några rester. Skeptikern menar då säkert att det visst hittats rester, som i ett fall för några år sedan i morötter. Visst finns det fuskare i alla branscher, misstag görs. Men med de kontroller som de ekologiska instanserna gör är risken lite att få i sig bekämpningsmedel i ekologiska livsmedel.

Till kemikalier i hud- och hårvårdsprodukter kan man förhålla sig på liknande sätt. Huden är vårt största organ, det vi smörjer på den tas upp och påverkar vår hälsa. Därför hör knappast misstänkt hormonstörande parabener (konserveringsmedel) hemma i vår hudkräm, eller den hudretande tensiden sodium laureth sulfat i vårt schampo eller duschkräm. Kemikalierna som är farliga för vår hälsa är ju även skadliga för den biologiska mångfalden. Som antibakteriella triklosan i tandkrämen. Triklosan är klassat som mycket farligt för vattenlevande organismer och kopplingar har påvisats till cancer.

Det har blivit betydligt lättare att hitta miljömärkta hygienprodukter i butikerna. Vill man gå ännu längre köper man helt ekologiska produkter, som man hittar i hälsofackhandeln. Samma förhållningssätt gäller för rengöringsmedel. De flesta är nu miljömärkta, men inte behöver man egentligen så många specialprodukter för att städa. Det mesta blir rent med såpa och diskmedel, produkter som inte innehåller miljöskadliga ämnen. För även om en städprodukt är miljömärkt, betyder det ju inte att den inte belastar miljön. Märkningen betyder i regel att den är det miljöbästa alternativet och att produkten uppfyller vissa minimikrav.

När det gäller kläder får vi i oss massor av gifter via huden om vi inte köper eko eller second hand. Gifterna kommer dels från bekämpningsmedel som används vid odlingen av bomull, dels från färgningen. Rör det sig om plagg för utomhusbruk är tunga kemikalier ofta använda för impregnering. Sätt aldrig ett nytt oekologiskt plagg på dig utan att tvätta det först, speciellt inte på barn.

I hushållet kan man skydda sig genom att inte använda stekspadar i plast, genom att undvika teflonbeläggningar på stekjärn (vissa tester visar att de avger giftig gas når uppnår en temperatur på cirka 300 grader) och att inte dricka och förvara mat i plastförpackningar som endast är ämnade för engångsbruk. Plasten kan släppa ifrån sig gifter vid upprepad användning.

Margot Wallström kämpade länge och väl för att få en genomlysning av kemikaliefrågan i EU och för att skapa det gemensamma regelverket REACH. REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) är en EU-förordning gällande kemikalier. Förordningen började gälla i juni 2007 och den innebär att alla kemikalier som överstiger 1 ton i vikt och som antingen produceras inom EU eller importeras måste testas i avseende på hälso- samt miljöaspekter. För vissa i synnerhet toxiska kemikalier gäller reglerna oavsett volym, och för andra mycket toxiska kemikalier krävs särskilt tillstånd av den europeiska kemikaliemyndigheten (t ex cancerframkallande ämnen).

Men hur gör man då som företagare? Kemikalieinspektionen har en ” Reach-upplysning” med uppgift att ge vägledning i fråga om ansvar och skyldigheter enligt Reach-förordningen. Nu lanseras metoden Toxic Footprint, som ska hjälpa företag att kartlägga, prioritera och åtgärda sina egna giftiga fotavtryck. Bakom metoden står Kemikalieinspektionens f.d. generaldirektör Ethel Forsberg och konsultföretaget U&W där hon numera är verksam. Forsberg menar att lagstiftningen och politiken på det här området inte räcker på långa vägar. Det behövs mer marknads- och konsumentdriven minskning av farliga kemikalier, precis som inom klimatområdet.

Det låter lovande. Vem vill inte välja vad man får i sig i sin cocktail?

Senna aldrig!!

Inte nu jag gör det sen!

Den stående frasen i en tonårsförälders liv eller faktiskt i allas våra liv. Det är lätt att skjuta upp saker eller hur. Deklarationen sista dagen, en månad innan bikinidax, snabbmaten som blev istälelt för att man hade handlat och lagat, listan är oändlig. Mig själv inkluderad och ju tråkigare ju senare. I efterhand sitter man och förbannar sig själv för att man inte gjorde tidigare…

De senaste månaderna har jag haft stor anledning till att fundera över detta på ett personligt plan. Vad är ok att skjuta upp eller helt enkelt ta bort och vad är viktigt att göra nu. Om man granskar detta ur en logisk synvinkel så kan man ju göra sin värdering utifrån konsekvens. Stor konsekvens gör det genast och liten … inte så noga. Detta fungerar nog fram till en viss punkt som oftast handlar om tid. Långt bort och nu nära. Och min personliga värdering om vad som är viktigt.

Vid nyår drabbades min mamma av stroke och plötsligt har livets viktigheter kastats om. I väntan på besked om liv eller död ser man allt på annat sätt. Glasögonen och boken som ligger på bordet som väntar på nästa läsestund blir som ett sår. Nattlinne och kläder, pågående projekt och de saker som man vill prata om. Hur var det egentligen? Varför då? Vad händer nu!!

Mamma överlever men måste börja om på nytt och tillsammans måste vi i familjen kämpa oss fram. Vissa viktigheter blir futtiga och kastas undan, andra blir tydligare och svårare. Nu återupptäcker vi också små saker som bär genom dagarna. Kramar, pussar, en hand genom mitt hår och ett skratt i våra försöka att hitta tal och bokstäver. Vi återupptäcker alla barnsånger och lägger tid varje dag på ”lilla snigel” Det är roligt! Min pappa växer och deras gemensamma kärlek blir tydlig och stor. Många vänner kommer tillbaka och band återknyts i den svåra stunden.

Där hittar vi också det viktigaste. Den goda viljan och kärleken. Det som vi inte får göra sen – senna – senna aldrig med att tala om och vårda det goda. Berätta om din kärlek och din vänskap. Agera med omtanke om de som finns omkring dig. Förlåt dig själv för andra förseningar men gör detta. Tänk långt och kort samtidigt för det vi inte gör nu i det korta slår oss med hammare om ett tag.

Senna aldrig med det viktigaste!

Katarina Scott

Vad gör dig lycklig – egentligen?

Vi behöver påminna oss själva då och då. Påminna oss om vad som EGENTLIGEN gör oss lyckliga. Vad som gör oss nöjda, fyllda med ro och tillförsikt. Undersökningar visar att det är liknande saker för människor i hela världen och lyckoforskare visar att vår lycka bara ökar upp till en viss inkomstnivå.

För ibland tappar man bort sig. Man strävar, stretar och bränner ut eller bränner fast sig i arbete för att nå högre status och högre lön. Man rusar på utan att reflektera åt vilket håll man springer. När framtidshoten sköljer över oss är det lätt att borra ner sig ännu mer i arbete och konsumtion för att slippa tänka på vad det är för samhälle vi lämnar efter oss till barn och barnbarn. Vi avhänder oss i brådskan vårt ansvar med en hänvisning till att alla andra också flyger kors och tvärs och konsumerar varor som är producerade utan miljö- eller människohänsyn.

När är du som lyckligast? Känner mest ro och tillförsikt? De flesta svarar: När jag är ute i naturen. Naturen har en dokumenterat läkande kraft. Patienter som är opererade tillfrisknar snabbare när de får ett rum med utsikt över grönska än mot en stenvägg. Utbrända kommer tillbaks till livet när de får peta i jorden.
Vi kan leva våra liv i bilar, i flygplan, på restauranger och framför bildskärmar. Men det är i naturen vi hör hemma. Den är gratis. Men att bevara den kostar. Det kostar eftertanke. Det kostar att vi reflekterar över begreppet tillväxt. Kan vi verkligen fortsätta konsumera som vi gör? Fler och fler börjar ifrågasätta hur vi ser på tillväxt. Kan den vara hållbar?

Tim Jackson är professor vid Surreyuniversitetet, Storbritannien, sitter i den brittiska regeringens oberoende hållbarhetskommission och har skrivit rapporten Prosperity without growth, vilket också blivit en bok, Välfärd utan tillväxt, nyss utkommen på svenska på Ordfront förlag. Ekonomisk tillväxt är grunden för de flesta moderna samhällen. Inte minst i tider av ekonomisk kris satsas stora resurser på att ”få hjulen att rulla”. Men är det ekologiskt hållbart att fortsätta konsumera mer och mer för varje år? Nej, svarar Jackson. Den 7 februari föreläste han på Malmö högskola. Den största hörsalen var överfull, åhörarna fick trängas på golvet, till och med bakom Jackson.
”Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har på grejor vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående på människor som vi inte bryr oss om”, menar Tim Jackson. Jackson utmanar tillväxtparadigmet och ger visioner av hur ett ekologiskt hållbart och, som han ser det, mer mänskligt samhälle skulle kunna organiseras. Se Tim Jacksons korta föreläsning på TED-talks:
http://www.ted.com/talks/lang/eng/tim_jackson_s_economic_reality_check.html

Mitt sätt att förhålla mig till tillväxt och välstånd är att ständigt stanna upp och reflektera. Vill jag detta? Behöver jag detta? Där är yogan, som jag undervisar i, ett ypperligt redskap. När jag ger min föreläsning ”Hur hållbar är du?” använder jag yogan som ingång till kortare reflektioner över drivkrafter och val. En promenad vid havet funkar lika bra som yoga. Den är gratis, men ger inre vinster.
Vad gör dig lycklig? Egentligen.

Catharina Rolfsdotter-Jansson

Smygträna på jobbet

Det var inte så länge sedan vi gick över savannen, dagarna i ända. Ruschade ibland efter, eller från ett djur. Satt vi så satt vi på huk. Nu sitter vi svenskar större delen av vår vakna tid på stolar eller i soffor. Vi sitter vid frukostbordet, i bilen, på jobbet och sen i soffan. Trots att vi kanske hurtar iväg och tränar några gånger i veckan kan träningens positiva effekter enligt TV-aktuella sjukgymnasterna Britta Balkfors och Jenny Kroon förtas av allt stillasittande.

Fysisk aktivitet och stillasittande har hittills betraktats som två ytterligheter av samma beteende. Nyligen publicerade studier visar dock att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till såväl fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt–kärlsjukdom, cancer som förtida död (Läkartidningen nr 9). Sambanden ses oberoende av BMI.

Vardagsmotionen är nyckeln till både psykiskt och fysiskt välmående. När vi rör på oss får kroppen möjlighet att skölja ur resterna av stress ur systemet genom att vår cirkulation ökar. När vi sitter stilla rostar kroppen bildligt talat ihop, precis som en bil som aldrig används och lämnas ute i regn och rusk.

Det är lätt att avfärda klämkäcka tips som att ta trapporna, kliva av bussen några hållplatser tidigare, att placera kopiatorn så långt bort man kan från sitt skrivbord osv. Men den forskning som sjukgymnasterna Balkfors och Kroon refererar till visar att även de till synes små rörelserna vi gör under dagen gör mycket stor skillnad för vår hälsa.

”Vi närmar oss nu ett paradigmskifte, där vi inte enbart kan ta hänsyn till hur fysiskt aktiva vi är och hur många gånger vi motionerar i veckan” skriver professor Mai-Lis Hellénius i Läkartidningen nr 40.

Att skaffa höj- och sänkbart skrivbord gör skillnad, att ställa sig upp när man pratar i telefon, att skaffa tjänstecykel så att man kan cykla mellan mötena, att gå eller cykla till och från jobbet. Balkfors och Kroon visar i sin bok "Smygträning för stillasittare" att man även kan träna när man måste sitta, som på konferenser och i möten, eller vid sitt eget skrivbord. Man kan:

- Sitta och knipa med skinkorna (sätesmuskler).
- Böja underbenen bakåt under stolen och pressa allt man kan uppåt/bakåt (baksida lår).
- Sträcka ett ben i taget framåt och spänna det under bordet (framsida lår).
- Lägga underarmarna på bordet och pressa den neråt (triceps).
- Lägga underarmarna under bordet och pressa uppåt (biceps).
- Pressa händerna mot bordet och spänna magen och axelpartiet.

Allt detta kan man göra utan att någon märker det, vilket gör det möjligt att smygträna nästan var som helst. Som bonus håller man sig vaken på tråkiga möten och får mer syre till hjärnan när man ska skriva något omfattande eller ta sig igenom svåra beslut. Lägg till lite axelrull, djupandning och nacktöj så stelnar kroppen inte till och du undviker att effekterna av dina träningspass minskar.

Att röra på sig regelbundet är viktigare än att röra på sig intensivt mer sällan. Det kan vara en skön ingång till mer motion för dem som inte gillar gym eller annan organiserad träning.

Less kan vara more så länge det är ofta.

Catharina Rolfsdotter Jansson

Toppchefer för frid och fred

Malmö har placerat sig på den internationella kartan som en av de städer i världen som är världsbäst på hållbar utveckling. Det är troligen därför kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu är nominerad till priset World Mayor. Det ondgör sig hans rival Anja Sonesson (M) över i Sydsvenskan. Hon menar att Malmö är en för segregerad stad för att stadens ledare ska få ett sådant pris.

Så ställs åter det ena benet av hållbar utveckling – den ekologiska – mot en av de andra – den sociala. Mitt emellan ligger den ekonomiska. Detta har en stark samling näringslivstoppar i Malmö, däribland Dan Olofsson och Percy Nilsson, insett och stöttar ett program i Malmös skolor för att stoppa våldet. Det skjuts och hotas, bilar sticks i brand och domare avgår efter hot. Näringslivstopparna stöttar Thomas Magnusson och Thomas Carlson, med stiftelsen Non-Violence Project Scandinavia som vill göra Malmö till en av de tryggaste städerna i Europa. Grunden för projektet lade konstnären Sonja Söderberg, änka efter Erik Söderberg, huvudägare i investmentbolaget Ratos.

Non-Violence Project Scandinavia representerar Non-Violence Project Foundation i Skandinavien. Non-Violence Project Foundation, som är en del av Get the Point Foundation, är verksam på fyra kontinenter och har rönt stora framgångar internationellt med sina ungdomsinitiativ inom utbildning, ledarskap och socialt förändringsarbete. De utbildningar som stiftelsen bedriver har hittills involverat drygt 5 miljoner ungdomar runt om i världen och stiftelsen har vunnit ett 70-tal priser för best practise.

Målet är att fleråriga utbildningar av lärare ska genomföras i konfliktlösning och antivåld i stadens alla 40 skolor. Erfarenheter från Dan Olofssons satsning på aidsprevention i skolor i Sydafrika – Star for Life – som Tomas Magnusson och hans hustru Zaiga Magnusson drivit – ligger som grund för arbetet tillsammans med input från projektet ”Get the point”. Symbolen för arbetet är Reuterswärds världsberömda knutna pistol, som varje skola som deltar får en kopia i glasfiber av. Reuterswärds första pistol-staty står för övrigt i Malmö. Den placerades utanför Börshuset före pistolen utanför FN-byggnaden i New York.

Hittills har fem skolor i Malmö deltagit. Dan Olofsson, ägare av Sigma och Epsilon, har satsat 100 000 kr för att genomföra projektet på sin gamla skola – Augustenborgsskolan. HSB Malmö ska satsa lika mycket på en annan skola. Grundaren och ägaren av konsultföretaget Qeep stöttar arbetet på sina barns skola i Limhamn. Med flera.

En viktig kväll för att lyfta arbetet var kvällen då John Lennons 70-årsdag firades på Swedbank Stadion med Anna Bergendahl, Willie Crafoord och Janne Schaffer. Höjdpunkten i konserten var 174-kören, en kör med ett barn från varje nationalitet som bor i Malmö. På scen berättade Thomas Magnusson om hur byggherren Percy Nilsson i februari upplåter sin Malmö Arena för 12 000 elever till en gratiskonsert som en del i antivåldsprojektet.

Filantropi är inne, rapporterar omvärldsanalytiker. Gates är inte ensam. Betydelsen av att näringslivschefer satsar på att alla barn ska respektera varandra kan inte underskattas. Säkert är det även bra för business. För vem vill satsa i en stad där våldet grasserar?

Catharina Rolfsdotter-Jansson

Hur tänkte ni Canon eller Konsten att returnera

Ibland är det svårt att leva som man lär. För ett tag sedan bytte vi skrivare och nu kan jag bara beställa toner från Canon. Stora kasetter är det också. Så långt är väl allt väl men när de ska bytas har man två val. Släng i soptunnan eller returnera dem. Det senare är att fördra egentligen eftersom det finns rester av färg och de kan återanvändas.
Sagt och gjort nu startar operation returnering. Först måste man läsa igenom hela den lilla broschyren som fanns med och sedan leta sig in på sidan. Väl där blir man medlem och då kan man börja. Först väljer man skrivare, sedan skriver man in vad toner heter allt med hela artikelnummer mm, sedan gör man det en gång till eftersom när man har flera (färg…) så gör man det igen fyra gånger. Nu kan jag beställa en kartong som DHL levererar efter ca två veckor. Idag har jag lyckats sätta ihop världens största kartong till fyra bottenskvalpande tonerkassetter.

Nu ska jag beställa en ny frakt av DHL som ska hämta upp paketet hemma hos mig och då måste jag vara ....hemma. Med DHL kan man heller inte sätta en tid. De fungerar ungefär som en hantverkare. Jag kommer någon gång på morgonen vilket betyder kl 13. Men för saken skulle ska jag göra ett försök. Under tiden står världens största kartong och tar upp plats.

Jag vet inte om jag kommer lyckas med detta? Kommer jag klarar av att beställa en frakt? Kommer jag hitta en tid när DHL kan hämta och kommer jag kunna vara hemma. Tänker lite på och vad det kostar i tid,frakterna. pengar, miljö.

Soptunnan ligger frestande nära, det här var krångligt. Hur tänkte ni Canon eller vill ni inte ha returer på riktigt?

Katarina

Blandat är bra och vänlighet smittar

I efterdyningarna av valet i Sverige är det intressant att djupdyka i den amerikanska smältdegel som New York är. Efter tre dagar i min forna hemstad är jag energifylld av alla multikulti-möten. Här är det så tydligt att blandat är bra och att det finns utrymme för individer från alla världens hörn. Vad är amerikanskt? Inte är det den ultrakonservartiva Tea Party-rörelsen, snarare vad taxichauffören från Egypten förmedlade under en av mina resor: "Här kan jag leva mitt liv och ta chansen när den kommer." I New York är man först och främst människa, var man kommer ifrån är mindre intressant än i Sverige.

Taxibilarna är fortfarande gula, men många av dem går nu främst på el sedan borgmästare Bloomberg förespråkar hybriddrift på de gula farorna. Luften är bättre, även gatorna är mer välstädade. Bloomberg har gjort mycket för miljön i staden. Hoppingivande många cyklar numera på stadens cykelstråk som blir fler och fler.

Runt hörnet från där jag för tillfället bor står en fd skolbuss parkerad. I den bor Bob Votruba, 55. Han sålde sina två företag för cirka tre år sedan efter att ha blivit så illa berörd först av 9/11 och sedan av skolmassakern på Virginia Tech där 32 människor blev nedskjutna att han bestämde sig för att göra något. Resultatet blev kampanjen One Million Acts of Kindness. Bob kör runt sin buss i hela USA och föreläser om vänlighet på skolor. Hans tes är att vi har tappat bort den gamla goda vänligheten och han uppmanar alla att både agera vänligt och att tänka vänliga tankar om människor vi möter dagligen. Gör vi ständigt detta är det inga problem att komma upp i den miljon vänliga handlingar som är hans mål att varje skolbarn ska göra. Det blir 50 om dagen om man slår ut det pa 55 år.

Bobs websida och roadtrip har fått massor av uppmärksamhet, även utanfor USA. Han bor i bussen tillsammans med sin hund Bogart och lever av besparingar och donationer. Människor är mycket snälla mot honom, berättar han, ger honom både mat och husrum. Och han säger att han mår fantastiskt. Det är inte svårt att tro honom.

På hans buss skriver människor budskap på massor av språk. Man kan ta en av hans stickers och lämna en donation. På sajten har 10 000 personer berättat om sin vänliga handling eller tanke.
"Var den förändring du vill se i världen" sa Gandhi en gång. Vänlighet smittar.


Catharina Rolfsdotter

Behåll semesterkänslan!

Svårt att få upp tempot efter semestern? Svårighet att hålla många bollar i luften som du galant klarade i våras? Se det som ett tecken. Ett gott tecken. Under ledigheten ger vi oss tid att njuta i nuet. Om det är med ett glas rosé, en skogspromenad eller museitur i Barcelona är egalt. Du är där. Inte på språng till nästa upplevelse.

Hitta de stunder av närvaro du hade under din ledighet och analysera dem. Hur mådde du? Vad gjorde du? Eller viktigast av allt: Vad gjorde du inte? Vi är inte skapta för att ständigt utan paus hantera så mycket information i högt tempo som vi gör. Då missar vi att njuta av nuet, även om det känns bra att vara busy, att prestera.

Det finns alltid tid för att vara i nuet. Andningen är dörren dit. Testa att ta några riktigt djupa andetag och vara fokusera helt på något som ger dig njutning. Gör det när du äter, när du älskar, när du går i en grön park, när du lyssnar på ditt barn. Gå in i upplevelsen till 100%. Strunta i att ha splittrad uppmärksamhet i de minuterna. Slå av autopiloten och slå på din fulla närvaro. Hur smakar det? Luktar det? Hur känns huden?

På kontoret kan du göra det med stängda ögon en stund då och då. Lättare är det om du byter ställning. Kanske står upp om du annars alltid sitter, eller sitter om du annars står. Eller om du kan, lägg dig ner en stund på golvet när du kommer hem och släpp taget några minuter. Tänk dig bort till din favoritplats i naturen och bara följ din djupa andning in och ut.

När man väl börjat blir det en ljuvlig vana. Som att ha minisemester hela året. När man vill. En bieffekt är att man blir mera lugn och fokuserad efteråt. Kanske till och med bättre på att känna efter vad man egentligen vill och känner så att man slipper hamna i för hysteriskt arbetstempo.

Catarina Rolfsdotter-Jansson

Återvinn plasten eller drunka

I Aftonbladet debatt miljö finns en artikel om plast av Hans Stråberg och Henrik Sundström, Återvinn plasten eller drunkna i den. Artikeln tar upp vårt användande av plast och vår oförmåga att återvinna denna ändliga resurs. Företag idag skriker efter plastsopor för att kunna tillverka det som vi konsumenter frågar efter. Vi vill ha produkter som är tillverkade av gamla saker - återvunna. Vad är det som saknas?? Varför klarar vi inte av problemet? Hallå!!!!!!!

Samtidigt som vi ropar efter sopor hamnar otroligt mycket av denna numera efterfrågade råvara på soptippen, i våra kommuners brännugnar och i havet. Plast bryts inte ner, men den kan brinna och finfördelas till små partiklar.

Malmö, min egen hemstad har ingen sopsortering för hushåll. Vill man sortera gör man det på eget bevåg och tar sig till en återvinningsstation. Däremot har vi en fin anläggning för förbränning av sopor som blir energi. När soporna inte räcker kan man köpa sopor från andra ställen som då inte heller behöver sortera eller återvinna. Det finns inget incitament för Malmö att sortera för då förstör man sin investering i att bränna istället.

Det finns en rörelse som heter Cradle-2-Cradle. Den handlar om att vi ska få allt att bli cirklar, dvs kretslopp. Det enklaste är mat. Vi bereder jorden, sår, odlar, äter, bajsar och detta blir gödsel eller vi slänger mat som blir kompost som blir gödsel. Gödsel kommer i jorden tillför näring och det blir en cirkel.
De flesta av våra varor tillverkas enligt linjeprincipen. Vi tar råvaror, förädlar och tillverkar något, använder och sedan slänger vi dem - sopor. Inget kommer tillbaka. Till slut undrar man var råvarorna ska komma från. Men skit i det! Vi har och de som kommer sen får skylla sig själva eller?

För att saker skall bli cirklar måste de vara delbara och återvinningsbara. Din stol måste vara rent trä, metallen skall kunna tas bort, tyget osv... Inga ämnen som gör någonting giftigt skall förstöra råvaran. Du skall kunna lämna tillbaka dina saker som tags isär och blir något nytt. Stolens trä blir spån som till en spånskiva osv. Kan du se hjulet som snurrar? Rätt tanke men långt kvar, men jag önskar så.

Kan vi inte åtminstånde få återvinning av hushållssopor. Premiera oss när vi sorterar och återför råvaror. Ge investeringsbidrag till företag som arbetar med detta och ge Sverige ett försprång. Detta är framtiden när råvaror inte finns i överflöd. Detta är teknik, industri, tjänster, design, arbeten och en omvandling av våra tankar.
Jag önskar så!

Katarina Scott

www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article7581533.ab
www.cradlenet.se/
www.ecostep.me/siteisfaction/customers/greenbagtagtm/dbindex.asp?frame=35

Om dagens artikel i Sydsvenskan "hjärna i hängmattan. Klimatstyrningsforskaren om..

Jag håller med Lars j Nilsson, ”det spelar roll vad du gör som enskild människa….”

Det som ofta glöms bort är att det redan finns massor med klimatsmarta och hållbara alternativ. Så varför vänta. Både du och jag kan börja idag genom att välja smartare produkter och tjänster. Eller genom enkla förändringar i vardagen. Det lönar sig alltid.
Alla vet att bestående förändringar alltid börjar med ett litet steg som leder till nästa, till nästa…

Klimatfrågan är en del i ett större sammanhang som egentligen handlar om hur vi använder våra resurser och hur vi ser på varandra som människor. Det handlar om hur du och jag lever i vardagen. Om hållbarhet. Jag tror ingen medvetet vill lämna över en ”förbrukad jordglob” till sina barn och barnbarn.

Du är viktig som enskild människa. Det är du och jag som skapar förändringar oavsett om vi är klimatforskare eller brevbärare. Genom att välja smartare i vardagen skapar vi nya bättre konsumtionsvanor som i sin tur ökar utbudet av mer hållbara produkter och tjänster . Visst, det kanske behövs en ”klimatcentralbank” som sätter ramar. Men just nu ligger trots allt bollen hos dig och mig. Som jag ser det är det är bara att sätta igång.

Varför inte börja denna soliga morgon…

Lars
Ecostep