Ibland är det svårt att leva som man lär. För ett tag sedan bytte vi skrivare och nu kan jag bara beställa toner från Canon. Stora kasetter är det också. Så långt är väl allt väl men när de ska bytas har man två val. Släng i soptunnan eller returnera dem. Det senare är att fördra egentligen eftersom det finns rester av färg och de kan återanvändas.
Sagt och gjort nu startar operation returnering. Först måste man läsa igenom hela den lilla broschyren som fanns med och sedan leta sig in på sidan. Väl där blir man medlem och då kan man börja. Först väljer man skrivare, sedan skriver man in vad toner heter allt med hela artikelnummer mm, sedan gör man det en gång till eftersom när man har flera (färg…) så gör man det igen fyra gånger. Nu kan jag beställa en kartong som DHL levererar efter ca två veckor. Idag har jag lyckats sätta ihop världens största kartong till fyra bottenskvalpande tonerkassetter.
Nu ska jag beställa en ny frakt av DHL som ska hämta upp paketet hemma hos mig och då måste jag vara ....hemma. Med DHL kan man heller inte sätta en tid. De fungerar ungefär som en hantverkare. Jag kommer någon gång på morgonen vilket betyder kl 13. Men för saken skulle ska jag göra ett försök. Under tiden står världens största kartong och tar upp plats.
Jag vet inte om jag kommer lyckas med detta? Kommer jag klarar av att beställa en frakt? Kommer jag hitta en tid när DHL kan hämta och kommer jag kunna vara hemma. Tänker lite på och vad det kostar i tid,frakterna. pengar, miljö.
Soptunnan ligger frestande nära, det här var krångligt. Hur tänkte ni Canon eller vill ni inte ha returer på riktigt?
Katarina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar