Plötsligt har det hänt någonting som känns revolutionerande. USA har bestämt sig för att höja skatten på olja. Pengarna skall gå till en fond för oljekatastrofer och sanering bland annat. Det som tidigare varit helt omöjligt är nu möjligt, men det tråkiga är priset.
Ja nu tänkte jag inte på besinpriset utan priset som krävts för ny medvetenhet. En oljekatastrof som just nu inte har något slut. Vi har alltså klarat av att borra på 1.500 meters djup men inte funderat på hur det skall kunna stängas. Ingen har frågat oljebolagen på riktigt och vi har alla glatt tankat våra bilar, flugit och använt plast utan att fråga, fundera på var, hur och när.
Det verkar som om vi inte förstår förrän allt ligger på vår egen tröskel. Inte jag heller, riktigt. Det är kanske människans begränsning att inte förstå utan att se eller känna, parat med en enorm kapacitet för att hitta på saker. Undrar vad som finns på min tröskel, nästan, kanske lite synligt som jag inte fattar.
Fattar du?
Katarina Scott
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar