Visst är det konstigt med hur man ser på saker. När jag och min man skulle flytta ihop bestämde vi att vi skulle skaffa katt. Jag har haft katt sedan jag var tre men detta var första gången med husdjur för Micke. Snart var lägenheten invaderad av två vackra varelser som intog livet på kattens självklara sätt. Då innan barn och allt tillbringade vi ofta kvällar och helger med små utflykter runt om och det var en kväll när vi satt vi och picknickade som Micke sa med dyster stämma. Otroligt vad mycket överkörda djur och många döda katter det ligger överallt. Det känns så väldigt ledsamt! Han hade fått ”Kattögon”.
Likadant är det när man ska köpa soffa, väntar barn, bygger hus eller sätter sig för någonting. Man får ”soffögon”, ”barnögon”, ”husögon” osv. Nu ser jag alla nyheter som har grönt intresse, pratar miljö, stänger av vatten, letar solceller, släcker lampor, lagar annan mat och har ständigt dåligt samvete när jag kör bil. Jag fått ”gröna ögon” och har säkert blivit så där jobbigt ”miljönördig” för min omgivning. Att få gröna ögon känns dock väldigt tillfredställande och gott i magen. Man måste bara låta bli att inte trilla in i - det där räcker inte – eller men jag är rätt i alla fall – lite heligt så där. Att bli helig och mest rätt är nog det sämsta om andra skall kunna vara med och dela och få lust. Så slå mig lätt i huvudet om jag predikar och blir jobbig.
Det räcker att gör något litet och få gröna ögon!
Katarina
Vissa "ögon" är mer värda än andra, dvs dina gröna ögon borde inte vara jobbiga för andra, om det nu inte är så att andra får dåligt samvete för att de inte har lika "gröna" ögon som du. Det går dessutom lätt att skaffa sig mer "gröna ögon", det gäller bara att bli medveten.
SvaraRaderaDock undrar jag om det är en skröna om det jag sopsorterar ändå bara bräns? För om det gör det så är det ju onödigt att sortera och köra till återvinningen.
Jag sorterar och min man slänger det i soporna...
/Katarina, Onsala